Filmdelta.se

Efter att ha läst den här filmens synopsis var jag orolig för att jag skulle få se nåt övernaturligt... Men det visade sig snabbt att det här tvärtom var en mycket jordnära och varm film om människor och deras tragiska livsöden. Visst är det lite sötsliskigt, men det gör mig ingenting för det är en fin historia som berättas.

Det saknades något, vad? vet jag inte riktigt, men något vad det. I vilket fall som helst bjuder Lopez på ett väl fungerande skådespeleri i ett drama om ensamheten, sorg och kärlek.

Jag har aldrig gillat Jennifer Lopez och jag har alltid tyckt att hon var dålig som aktris, men hon är faktiskt riktigt bra i den här filmen. Överlag så gillar jag den och den är en trevlig historia som jag gärna ser igen, då den inte är fånig som många andra kärlekskomedier/dramor.

En stökig uppväxt för den kvinnliga polisen förenat med möte med trafikolycksfall hon en gång räddat till livet får denna historia att kännas både trovärdig och intressant. Lopez gör dessutom bra ifrån sig.

En liten rar, mycket amerikansk film om kärlek och utanförskap blandat med lite lagom action. Lopez är riktigt bra i rollen som den tuffa Chicagopolisen bland manliga kolleger. Kanske inte en film som etsar sig kvar i minnet, men lite god underhållning under drygt 1,5 timmar bjuder filmen ändå på.

En ganska trevlig film faktiskt! Men jag tycker inte att man kan kalla detta kärleksdrama för thriller.

Den här filmen tyckte jag om. Det ser ut som om filmhistorien har fått en ny guldgosse i Jim Caviezel - honom ser jag gärna mera av. Filmen kanske bitvis var litet tunn och "oavslutad" men det gjorde inget - den var tillräckligt gripande för mig för att vilja ge den en 4:a.

Melankoliskt thrillerdrama med ett intressant uppslag, men som tyvärr förväxlar existensialism med tomma poséer. Om än, i Jennifer Lopez, förkroppsligande ovanligt vackra sådana blir det ett drama som inte lämnar någon eftersmake eller eftertanke.
Extramaterial:
Kommentarer: regissören Luis Mandoki börjar med en känslomässig hyllning till sin fotograf Piotr Sobocinski som dog efter inspelningen och fortsätter med att berätta att en egen bilolycka han nästan miste livet i fick honom att göra filmen. Han tar upp också upp passionen hos alla involverade inklusive Lopez som gjorde sina egna stunts. I övrigt är det lite tunnsått, ungefär som filmen. Med ett undantag: anekdoten där fotografen skulle ljussätta en scen med Sonia Braga som plötsligt frågar honom: "Vill du se mig naken?" - och sedan sliter av sig kläderna inför en häpen fotograf och regissör.