Den i särklass mest omtalade filmen från Cannes-festivalen är Michael Moores film om amerikansk vapenfetischism,nyligen vald till tidernas bästa dokumentär. Moore bedriver sin undersökande filmjournalistik bättre än de flesta - och är en ovanligt rolig radikal. Moore skildrar den "rädslans kultur" som ligger till grund för många amerikaners perversa förhållande till skjutvapen. Sataniskt underhållande är hans möte med vapenförespråkaren och ärrade filmhjälten Charles Heston, som aningslöst bjuder in Moore, en av allt att döma oförarglig luns i baseballmössa och säckiga jeans. Filmen vidgar sig till ett mentalitetshistoriskt porträtt på en nation som hellre dör än överger sin konstitutionella rätt att äga, bära och använda vapen.
