Filmdelta.se

Jag gillar verkligen Roy Andersson. Jag älskade Giliap och Sånger från Andra Våningen. Men med Du Levande börjar det kännas som det som tidigare var nyskapande nu är på väg att bli en återvändsgränd. Många tablåscenerna känns som left-overs från Sånger och mal på. Men där finns också smått genialiska scener som påminner om Anderssons storhet. Med resultatet att jag lämnar biografen med blandade känslor. Och hoppas på en nytändning nästa gång.

Uppskattade Sånger från andra våningen. Gillade budskapet och tyckte att många spelade fantastiskt. Du levande saknar budskap och består av många dåliga scener som jag inte orkade ta till mig. Att sen vissa skådespelare är direkt dåliga, gör att jag var tvungen att lämna biografen. (Detta händer inte ofta). Roys bildspråk är unikt och det är coolt, men detta var verkligen inte min film, tyvärr...0.3

Det är oerhört uppfriskande att titta på en film som inte består av snabba MTV-klipp, tuff musik, häftiga kommentarer och ett actionpackat tomt manus. Roy Anderssons filmer är som bekant på helt andra sidan spektrat med stillastående kameror och trista och ofta lite grönaktiga, men helt underbara miljöer, samt stelbenta skådespelare i bästa Aki Kaurismäki-stil. "Du Levande" beskriver människor och dess vardagstristess på ett skämtsamt, grått sätt och i min värld utgör Roy Andersson steget mellan Monthy Python och förutnämnde Kaurismäki med en liten touch av Jim Jarmusch. Det är ingen lätt regissör att ta till sig, men gör man det så kan man inte annat än att älska det, trots det, vad jag tror, medvetet "dåliga" skådespeleriet.