Filmdelta.se

Verkligen en dyster och mörk historia om en poets dystra liv. Det är alltså inget upplivande precis, men Paltrow gör en bra roll som den kultförklarade Sylvia Plath. Poesi är inte riktigt min grej och jag har inte så mycket förståelse för det och därför får inte filmen så högt betyg heller.

Filmen infriar det jag förväntade mig av den, därmed inte sagt att jag hade höga förväntningar. Redan från början blir det lite poetiskt och jag förberedde mig för en handling jag inte ordentligt skulle förstå. Det visade sig dock inte handla så mycket om poesi, utan mer om Plaths och Hughes relation, hans otrohet och hennes oerhörda avundsjuka. Om man är på muntert humör man inte vill bli av med, avråder jag från att se den här filmen då den är väldigt dyster. Lite motsägelsefullt är dock det fakta att jag av någon anledning skrattar åt hela tragedin till slut och om man försöker se det ur en lite annan vinkel känns det hela nästan lite åt komedi-hållet, trots att det antagligen inte är meningen. Det är i alla fall vackra miljöer, såväl inomhus som utomhus och skådespeleriet känns också trovärdigt, men vissa egenskaper hos personerna är lite märkliga, vilket beror på att det finns några luckor och att man som sagt riktat in sig på det dystra. Om filmens syfte är att få en intresserad av Sylvias poesi misslyckas man med att få fram budskapet till åtminstone mig. Filmen är ju ändå inte dålig och några intressanta punkter tar den fram.