Filmdelta.se

Kul att se DeNiro i en roll där mungiporna inte drar sig neråt hela tiden och där han inte är så fasligt butter som han alltid brukar vara. Fanning är en fantastisk liten skådespelerska och det visar hon återigen prov på. Dessutom var Elisabeth Shue ett kärt återseende för det känns som att det var alldeles för länge sedan man såg henne i film. Filmen börjar i vilket fall som helst riktigt intressant, men blir snart lite långsam varpå man håller uppmärksamheten uppe lite med hjälp av överraskningseffekter. Så småningom har man klurat ut slutet och då är resten en transportsträcka.

De första 2/3-delarna var klart bäst då den egna fantasin fick flöda men därefter blev händelserna lite för många och spänningen kändes lite urkramad. De Niro, som pappa och psykolog gjorde som så ofta en bra roll liksom Dakota Fanning. Känner man för en "spökhistoria" så se denna.

Jag är inte så bra på att se skräckfilmer, och särskilt inte på bio. Visst, det här är ingen riktig skräckis men den är ändå spännande och mystiskt och man kramar biosätet lite.
Efter sin moderns död flyttar dottern och pappan till en mindre stad. Dotter får en fantasivän och börjar rita oroväckande teckning och säga mindre behaglig saker. Hennes pappa, som är psykolog, försöker nå fram till henne, och blir mer och mer besvärad av situationen.