Filmdelta.se

När det gäller filmer som jag betygsätter långt i efterhand brukar jag avstå från skriftliga omdömen, men för den här filmens vill jag göra ett undantag, efter att ha läst övriga omdömen. Här följer vad jag skrev direkt efter att ha sett filmen 2004-10-07: "Han gör det då sannerligen inte lätt varken för publiken eller för sig själv den gode Moodysson! Något mer avskyvärt i fråga om spelfilm kan man svårligen tänka sig och det innebär att filmen tar död på sig själv på något sätt - filmens yta har blivit dess fiende. Filmen skildrar fyra människor i en liten lägenhet, men det är snarare ett tillstånd än ett skeende som studeras och symptomatiskt nog slutar filmen med samma scener som den inleddes med och även inne i filmen återanvänds scener i viss utsträckning. De fyra är först och främst sonen som håller sig lite på sin kant i sitt rum och flickan som är i lägenheten för att spela in en porrfilm, men som av och till söker kontakt med sonen. Hennes motspelare och sonens far är åtminstone till en början svåra att få grepp om. Deras perversioner och aggresioner förblir länge obegripliga, detta till skillnad från sonens inre skador, som blir uppenbara redan vid första anblicken av fadern. Även de båda äldre männens psykiska skador blir dock till slut fattbara, åtminstone pappans som bottnar i tidiga våldtäkter från hans fars sida. Sonen har sitt krypin att skydda sig i, men för flickan är det värre och för hennes del slutar det i rått våld och förnedring. Männen är för övrigt även som kollektiv stämplade som missfoster, det framgår av sonens klara och rediga analys av världens ondska. Flickan ger sig av när hon tycker sig ha fått nog, men återkommer obegripligt nog. Väl utanför lägenheten hamnar hon bland annat på en bro och står där vid räcket en stund - en scen som för tankarna till en parallell scen i Lilja forever. Genom hela filmen läggs nakna monologer ut där de tre männen ger bakgrund till handlandet. En del av dessa sekvenser är inspelade med infrarödkänslig film i en mörk skrubb. Någon egentlig begränsning i vidrigheterna tycks inte Moodysson ha ansett vara motiverat, men man kan notera att vissa scener innehåller pålagda dimfläckar som dock delvis tycks vara fullständigt godtyckligt placerade i rutan. Som sagt Moodysson har gjort det svårt för sig på ett sätt som förminskar filmens angelägna ärende. För ett sådant finns. Trots vidrigheterna är det här en hyllning till humaniteten. En detalj: När flickan lämnar lägenheten hamnar hon bland annat utanför en stormarknad där hon faller ihop. Människornas reaktioner, eller snarare brist på reaktioner, lär vara autentiska, vilket också säger något om vår värld.