Filmdelta.se

Fur: Ett fiktivt porträtt av Diane Arbus (2006)

Begagnade filmer till salu på filmboden.se
20 kr Kinsey DVD i borås		15 kr Patrioten VHS i tranås		29 kr The Beaver DVD i skövde

Fakta om filmen

Tittarpanelens Omdömen

Medlemmarnas Omdömen

Betygsätt filmen och bli den första att skriva ett omdöme till filmen!

Sett filmen för sista gången?

Sälj eller byt bort filmen på Filmboden.se en annons tar bara 10 sekunder.

Diskussionsforum

Det finns inga pågående diskussioner

Starta det första ämnet

Betyg

Betygsätt filmen

Sätt ett betyg på denna film 0 1 2 3 4 5

Utgåvor

DVD hyr

2007-08-22 Svensk Filmindustri =SF Röd

Ålder 7

DVD köp

2007-08-22 SF Köpvideo

Längd 117 min Ålder 7

Bio

2007-03-09 Svensk Filmindustri AB

Logga in för att visa fler

Relaterade artiklar

De bästa och sämsta filmerna 2006

2007-01-15

Pressutdrag

"Though sometimes boldly captivating, the movie is also occasionally pretentious" (UST)

"A misfire" (HW)

"Impressively crafted and acted but far too narrowly and benignly conceived" (VAR)

"Whenever you get too irritated at Fur's pretensions, the remarkable acting of its two stars pulls you back in and keeps you watching" (LAT)

Kuriosa

FAKTA:

Diane Arbus, född Nemerov 14 mars 1923 i New York, död (självmord) 26 juli 1971, amerikansk fotograf. Arbus kom från en förmögen familj, i vilken hon överskuggades av sin äldre broder, poeten Howard Nemerov. Vid 14 års ålder blev hon förälskad i Allan Arbus, och så fort hon fyllde 18 gifte de sig trots invändningar från hennes föräldrar. Några år senare började Allan jobba som fotograf för den amerikanska armén. Om natten lärde han Diane vad han hade lärt sig under dagen; hon lärde sig också fotografi genom Lisette Model. Tillsammans med sin make hade Arbus en framgångsrik studio för modefotografi i 20 år innan de separerade 1959. De hade två barn, fotografen Amy Arbus och författaren och art directorn Doon Arbus. Arbetet som Arbus är mest känd för idag är hennes fotografier av samhällets outsiders, till exempel transvestiter, dvärgar, jättar och prostituerade, samt helt vanliga medborgare i poser eller omgivningar som förmedlar en oroväckande känsla av att något är allvarligt fel. Hennes voyeuristiska tillvägagångssätt förnedrar dock inte hennes motiv, något som lätt skulle kunnat ske. I de flesta av Arbus porträtt är motiven till synes bekväma, i sina egna miljöer; det är i stället betraktaren som görs obekväm av motivens accepterande av sina abnormiteter. På 60-talet blev hon en Guggenheim-'fellow' och lärde ut fotografi på colleges i New York och Amherst, innan hon tog sitt eget liv 1971.