När Theo Rosén blir vald till partiledare för partiet Demokraterna kommer det som en chock för alla på kansliet. Det var ju faktiskt inte meningen att det skulle bli han. Men när utnämnandet av Theo får partiets popularitet att stiga till nivåer men inte sett på över trettio år ser man ingen annan utväg än att låta honom stanna på posten. En lösning som inte är alldeles enkel, eftersom Theo har en skrämmande förmåga att ställa till problem för såväl sig själv som för partiet.

