Filmdelta.se

Jag förstår mig inte på såna här komedier. De fyller ingen funktion, är inte direkt roliga och ger mig inget.

Lite konventionell, men intelligent skildring av manlig vänskap i allmänhet och manlig fixering vid skönhet i synnerhet. Timothy Hutton spelar studenten som återvänder till hemstaden och polarna och snabbt faller in i jargongen. Träffsäkra repliker och en lysande ensemble (Uma Thurman, Matt Dillon) där Natalie Portman lyser allra starkast i en smått genialisk rolltolkning av en ovanlig Lolita.

En alldeles bedårande dramafilm med avväpnande charm, finkänsligt spel och en vardaglig och naturlig skönhet som man inte ser så ofta. Det handlar i grunden om Willie som åker till sin gamla hemstad för att träffa sina vänner och gå på deras första high school-återförening. Det blir en tid då de alla börjar fundera över sina liv och relationer och det hela är så underbart just för att det inte är spektakulärt eller händelserikt, utan enkelt, jordnära och charmigt tryggt och levande. Skådespelarna är utmärkta och överträffar sig själva, men det är oftast de många vackra flickorna som stjäl scenerna de medverkar i. Natalie Portman är absolut bäst i ensemblen i en chockerande söt och mogen rolltolkning av flickan i huset bredvid som Willie får en speciell relation till. Det är henne jag kommer att minnas mest. Filmen har kanske några trådar för mycket, men den väcker en bitterljuv längtan inom mig och balanserar utsökt mellan det man vill se och det man inte vill se. Den har dessutom ett härligt soundtrack som ger mig lite vemodiga vibbar, vilket passar utmärkt i sammanhanget. Ted Demmes Beautiful Girls är en film jag nästan vill överösa med fina adjektiv och som jag redan längtar efter att se igen. Snudd på femma.