Filmdelta.se

första gången jag såg den här filmen så tog det några timmar innan jag kunde smälta den, sen såg jag om den dagen efter och så småningom blev det en av mina favoritfilmer. jag personligen finner inte den så stötande att jag har svårt att se den, men det är själva principen av vad som ibland pågår i filmen är berörande. man får se allt från en tvångsprostituerad tjej med downs syndrom till två vänner som dödar herrelösa katter och säljer till matbutiker m.m. men även trots den passiv-aggressiva stämningen som flyter under filmen så är den även måttligt kärleksfull. den visar vid många tillfällen hur mycket folk vissa betyder för varandra. att den må vara motbjudande från tillfälle till tillfälle jämnas ut med filmens unika filmstil. filmen har ingen linjär handling och varierar allt ifrån vanliga filmsekvenser till intervjuer, citat, små anekdoter. det är vrickat, men det är genomtänkt och genialt. En riktigt unik och omtumlande film utan några som helst klyschor