Filmdelta.se

Jag kommer inte ihåg vad det var, men någonting gjorde att jag tyckte att den var kunglig när den kom för 15 år sedan. Det tycker jag inte längre att den är. Lite kultig däremot.

Halvtokig vampyrrulle med en liten dos skräck blandat med större dos förtjusande fånig komik och hela 80-talskänslan på köpet som framkallar ett lätt illamående hos mig samtidigt som det kittlar i magen av förtjusning. Här är det en nyskild mamma som flyttar till småstad på amerikanska västkusten med sina två söner, varav den äldre snart hamnar i ett gäng som visar sig vara vampyrer. Det är rätt så förutsägbart, det är inte särskilt skrämmande och b-stämpeln är farligt nära, men det är samtidigt väldigt kul och oväntat underhållande, för att inte tala om kultigt. Den klassiska orgelmusiken förekommer också i filmen och är klockren i sammanhanget och de skojiga specialeffekterna bäddar för den slutliga uppgörelsen som faktiskt blir lite kuslig och obehaglig, men som snabbt lättas upp med lite byfånekomik av värsta sort. Det läskigaste i filmen är långt ifrån vampyrer, utan snarare alla uppstoppade djur som morfarn förser sina barnbarn med. 1987 hade jag säkert sågat The Lost Boys, men nu har jag inte hjärta att göra det. Det här är alldeles för skojigt och roande nu nästan 20 år senare och filmen är ett bevis på att vissa saker behöver tid på sig att växa för att bli något bra. Nutidens skräp kanske blir framtidens klassiker - vem vet?