SAGAN OM DE TVÅ TORNEN
[2002-12-12 20:39:00]

Äntligen fortsätter Sagan. Mot de två tornen. Mot Mordor.
Och den blir inte bara ännu större.
Vi kan lova er: andra kapitlet är det mäktigaste du sett.
Redan i inledningen säger en andfådd Frodo om ringen:
- Den blir tyngre.
Snack om underdrift. Tyngre är bara inledningen på det tre timmar långa mittenkapitlet som tar vid direkt där det första slutade, och växer till en allt mäktigare, episk sagohymn. Men det är inte bara det ännu större, ännu mer spektakulära actionscenerna som imponerar, utan också intriger av närmasta Shakespeareiska mått och en poetisk sida som fördjupar och griper tag. Och här finns en rad nya fascinerande figurer, varav en del skymtat förbi tidigare, och andra är helt nya. Här är några av dem och hur de gjorde:
GOLLUM
Vi fick visserligen en första snabb glimt av honom i den första filmen då han följde i Brödraskapets fotspår. Men i Sagan om de Två Tornen träder denna mystiska figur ut i ljuset för första gången och spelar en avgörande roll i berättelsen och är den som leder Frodo och Sam mot Domedagsklyftan där Den Enda Ringen ska förstöras.
- Gollum är framställd med digital teknik, men jag ville att en skådespelare skulle stå som modell för honom i fråga om rörelsemönster, och mitt val föll på Andy Serkis, berättar Peter Jackson.
Utifrån Andy Serkis rörelsemönster raffinerades Gollums kroppspråk ytterligare. Samarbetet mellan teamet som jobbade med den digitala framställningen och Serkis resulterade i den första figur som någonsin skapats för film på det här sättet. Serkis rörelser, ansiktsuttryck och röst bearbetades med datoriserad bildteknik och ljudmixning och resultatet är en helt ny typ av visuell specialeffekt.
? Det finns över trehundra muskler i figuren, förklarar Eric Sainden som ansvarade för datoriseringen av figuren. Han fortsätter: Gollum är uppbyggd med ett fullständigt skelett och ett komplett muskelsystem vilket avspeglas i alla hans rörelser. När det gäller ansiktsuttrycken lade vi in omkring tvåhundrafemtio olika typer som vi kunde växla mellan.
LAVSKÄGGE
En levande trädherde som är den äldsta varelsen i hela Midgård. Lavskägge är en ent.
WETA byggde flera modeller av Lavskägge innan Peter Jackson till slut var nöjd med resultatet. Nästa steg blev att bygga en fyra och en halv meter rörlig modell som kunde användas i scenerna tillsammans med riktiga skådespelare. Utifrån denna modell skapades sedan den digitala versionen.
? Lavskägge är en fantastisk varelse, säger Joe Letteri, en av dem som ansvarade för arbetet med specialeffekterna. En av de största utmaningarna med honom var att pussla ihop bitarna som kom från inspelningen då den rörliga modellen användes med de digitala bitarna till en enhetlig bild.
Skådespelaren John Rhys-Davies, som spelar Gimli i filmen, har också lånat sin röst till Lavskägge.
? Vi använde oss av vartenda litet ljud som är möjligt att få fram med den mänskliga rösten, säger John Rhys-Davis. Vid ett tillfälle märkte jag att jag kunde få rösten att brytas, precis så som kan inträffa när man tröttat ut rösten. Så den tekniken använde vi oss av, och vi saktade också ner talet väldigt mycket eftersom enterna är långsamma och eftertänksamma. Och när enterna talar med varandra använde vi en annan typ av språk, djupa, bullrande ljud som låter nästan som när valar sjunger.
FOLKET I ROHAN
Rohan är ett land som bebos av människor. Folket i Rohan är hästfolk. Peter Jackson beskriver dem som mycket ?vikingalika? Och mycket nordiska i sitt sätt att leva.
? Rohans soldater är skickliga ryttare som håller vakt och patrullerar i landet norr om Gondor. Från kungastaden Edoras har man en fantastisk utsikt över Rohan. Trots sin förmåga att strida framgångsrikt från hästryggen och trots det mod de visar på slagfältet är folket från Rohan, Rohirrim som de kallas, inte något krigarfolk utan snarare ett jordbrukarfolk.
GONDOLINDRIM
Folket från Gondor är de som står först i raden i kriget mot Sauron, Mörkrets herre från Mordor. De är väldigt stolta över sina konungar, över sin mäktiga armé och över sin urgamla kultur. Gondolindrim är högt utvecklade när det gäller moral och etik. De har ingenting emot att strida och dö i striden för sitt land. Gondor och huvudstaden Minas Tirith kommer att spela en viktig roll i den tredje filmen i trilogin, Sagan om konungens återkomst.
GRIMA ORMSTUNGA
Ormstunga är en man från Rohan som har sålt sig till ondskan och nu går Sarumans ärenden. Han har nästlat sig in i maktens kretsar genom att bli kung Théodens förtrogne och personliga rådgivare. Genom att utöva sitt inflytande på den nedbrutne kungen ställer Ormstunga till mycket bekymmer för Rohan medan han i lönndom konspirerar med Saruman för att döda Théoden. Ormstunga är den sanne skurken i del två av trilogin, Sagan om de två tornen.
UGLÚK OCH URUK-HAI
Uglúk är den Uruk-hai som var ledare för de orcher som fångade Merry och Pippin. Sarumans armé av Uruk-hai, en ras av särskilt starka och högvuxna orcher, får liv i grottorna under Sarumans fästning och spelar en viktig roll i Sagan om de två tornen. Ytterligare en typ av Uruk-hai finns, de så kallade halvorcherna som har som enda uppgift att sprida skräck bland fienden.
GRISHNÁKH OCH ORCHERNA
I Sagan om de två tornen förekommer ett otal orcher. Bland dessa finns Grishnákh, en listig orch som slår sig ihop med de Uruk-hai som har kidnappat Merry och Pippin och som gärna kan tänka sig att lägga beslag på Ringen för egen del.
ODJURSULVARNA
Sarumans orcher rider på enorma, missbildade varelser som ser ut som en blandning av björn, varg och hyena. Med skarpa tänder och onda hjärtan hjälper odjursulvarna sina herrar i striden genom att bita av benen på rohirrims hästar.
ÖSTRINGARNA
Blande de många olika varelser som finns representerade i Saurons armé finns de extremt våldsamma östringarna. De har marscherat från sitt land långt österut, och en stor grupp av dessa skickliga krigare samlas utanför Svarta porten, Mordors portar.
SKUGGFAXE
Gandalfs vita andalusier. När Gandalf den Vite dyker upp i Sagan om de två tornen är det i sällskap av denna fantastiska häst.
OLIFANTER
Jättelika elefantliknande varelser som användes i krig. De bar stora torn fyllda med bågskyttar på sina ryggar och var ett av naturen stridslystet djur som trampade ner sina fiender. De var ytterst svåra att stoppa och deras enda svaga punkt var ögonen.
Johan Brännström