Filmdelta.se

Det tog Martin Scorsese 30 år av bråk, förseningar, budgetproblem, avhopp och brutna näsor.
Nu är Gangs of New York äntligen här.
Filmdelta avslöjar allt du behöver veta om det blodiga slaget.
Framför och bakom kameran.

• Martin Scorsese har velat göra filmen i 30 år. Redan i början på 1970-talet satt han i sällskap med några goda vänner då en boktitel i bokhyllan väckte hans nyfikenhet: Herbert Asburys krönika Gangs Of New York från 1928.
- Jag tog ut den och sträckläste den, minns han. Boken är fylld av legender och historier ur det gamla New Yorks undre värld. Den beskriver en tid och plats som skulle komma att öppna dörrarna till den moderna amerikanska maffian.
Boken rörde runt i Scorcseses barndomsminnen och väckte till liv de berättelser han själv hört som pojke under uppväxten i Little Italy.

• Produktionsstarten annonserades redan 1977 i en annons i branschtidningen Variety på ett helt mittuppslag. Men kostsamma floppar under samma tidsperion, som Heaven’s Gate och Apocalypse Now, gjorde att finansiärerna backade.

• Scorsese övervägde ett tag att låta brittiska punkpionjärerna The Clash spela roller, men gav dem gästroller i King of Comedy istället.

• Robert De Niro skulle ha gjort den med Scorsese, men tvingades hoppa av på grund av rättsproblem - kunde inte åka utomlands på grund av väntande tvist kring faderskapsmål.

• Projektet fick nytt liv 1998 då agentgurun Michael Ovitz frågade Scorsese om han hade något drömprojekt han inte fullbordat.

• Scorsese och hans scenograf Dante Ferretti valde att bygga upp 1860-talets New York– i Rom. Det var nämligen i legendariska Cinecittá-studion som regissören kände sig mest hemma.

• 1860-talets New York byggdes upp helt från grunden, in i minsta detalj. Till sin hjälp hade man 850,000 arkeologiska fynd, alltifrån odiskad disk till kammar och leksaker, som gjordes för ett par år sedan vid en utgrävning i Lower Manhatten (hela kollektionen, så när som på 28 stycken, blev dock förstörda vid terrorattackerna den 11 september 2001). Tre realistiska kvarter byggdes upp kompletta med hamnar och dussintals båtar.

• En annan tidstrogen detalj i filmen är slagsmålen. Dessa primitiva man-mot-man-kamper accentuerades oftast med hemmagjorda tillhyggen och rå brutalitet. Den luttrade actionfilm-åskådaren idag kan tycka att Leonardo DiCaprios slagsmålsstil verkar en aning konstig, men den är tidsautentisk.

• Leonardo Di Caprio föreslogs för huvudrollen av Ovitz vars agentur representerade honom. Faktum är att DiCaprio i många år varit intresserad av Gangs of New York. Så intresserad att han till och med bytte till Scorseses agentur i hopp om att få en roll.

• DiCaprios sena nätter och ännu senare morgnar i Rom fick Scorsese att ge honom en rungande utskällning inför hela teamet. DiCaprion förnekar dock detta i tidningen Premiere. ”Jag skulle vara en komplett idiot om jag gick ut och partajade när jag arbetar på den viktigaste filmen i mitt liv.”

• Daniel Day-Lewis besatthet att skildra sin roll Bill the Butcher autentiskt blev nästan legendarisk under inspelningen. Bland annat vägrade han tala på annat sätt än med den autentiska New York-dialekt han talar med i filmen. Han tränade också med riktiga slakare och kunde till slut kasta knivar med ruggig pricksäkerhet.

• Under en tagning av en slagsmålsscen råkade Leonardi DiCaprio knäcka näsan på Daniel Day-Lewis. Som dock inte lät sig knäckas utan fortsatte scenen.

• Budgeten var först $85 miljoner, men slutade på nästan 100 miljoner innan filmen var klar, åtta veckor över inspelningstiden.

• Premiären var först tänkt till julen 2001, men efterproduktionen tvingades till ett två månader långt uppehåll efter 11 september-attackerna. Rykten gick om att filmbolaget Miramax boss Harvey Weinstein sparkade Scorsese ur klipprummet för att han var alltför mycket perfektionist. Weinstein svarade med en dementi i en artikel i new York Post där han fördömde ryktesspridningen.

• Kompositören Elmer Bernstein anlitades för att göra musiken, men fick den ersattes i sista minuten av ett nytt soundtrack.

• Oro för våldet i filmen, extra känsligti efterdyningarna av terrorattentaten, fick Miramax att skjuta på premiären ytterligare, till julen 2002 istället, men då Miramax fick veta att Steven Spielbergs Catch me if you Can skulle gå upp då vågade de inte utmana den.

Johan Brännström