Filmdelta.se

Över två miljoner svenskar har läst Jan Guillous självbiografiska roman.
Nu kommer filmversionen.
Som till och med fått författaren själv att gråta.

Jan Guillous självbiografiska roman Ondskan från 1981 är något av en modern klassiker som har tryckts i över 700 000 exemplar och lästs av nära 2 miljoner svenskar. Men att överföra den till bioduken har inte varit helt problemfritt. Redan i mitten på 80-talet försökte producenten Hans Lönnerheden få rättigheterna till boken som då ägdes av ett franskt bolag. 1989 producerade han Fiendens fiende och fick då kontakt och inledde ett samarbete med Jan Guillou.
- För mig är Ondskan en av de mest dramatiska berättelserna i svensk litteratur, säger Lönnerheden. Den innehåller allt en bra film ska innehålla - tydliga karaktärer som är lätta att identifiera sig med, en spännande och tempofylld handling, en smula kärlek och ett starkt engagerande moraliskt dilemma.
Så sent som för ett par år sedan var Bille August involverad i projektet. Men det tunga regiuppdraget gick till sist till Mikael Håfström, mest känd för filmatiseringen av en annan Jan Guillou- bestseller, Carl Hamilton-romanen Vendetta.
- Jag har funderat över vad som gör boken så läst och attraktiv, säger Håfström. Det är en allmänmänsklig historia med ett plågat och skadat barn i centrum som attraherar många. Vänskap, kompisrelationer, den första kärleken och frigörelsen från föräldrarna finns också naturligt i berättelsen, vars ryggrad, som vi har sett det, är just vänskapen mellan Pierre och Erik.

I rollen som huvudpersonen Erik valdes nykomlingen Andreas Wilson.
- Jag träffade honom på en fest för flera år sedan, då jag sökte efter en annan rollfigur, berättar Mikael Håfström Jag pratade då lite med Andreas, men saker kom emellan som de ofta gör. Av en ren slump fick min fru syn på honom på stan och påminde mig. Efter lite sökande fick jag tag på Andreas.
Till och med Jan Guillou fick en smärre chock när han träffade Andreas.
- Jag hoppade verkligen till när jag såg Andreas (Wilson), säger författaren. Wow. Han var slående lik mig som ung.

Inför rollen fick Andreas träna kondition, styrka och simning i princip varje dag. Ett annat inslag i träningen var slagsmålsträning, s k stage fighting, för att kunna vara trovärdig i slagsmålsscenerna. Han bantade också ner sig 5-6 kg inför inspelningen.
- Ondskan var en väldigt häftig resa, säger Andreas om sin första filmroll. Rollen krävde så många olika känslor och jag fick testa mycket hos mig själv. Vi hittade ett bra arbetssätt som kändes naturligt och stämningen under inspelningen gjorde också att jag vågade blotta mig och spela ut.

Ett annat svårt inslag att skildra var våldet.

- Boken är ju mycket våldsam i sekvenser och det har vi varit tvungna att anpassa för filmen, säger Hans Lönnerheden. Film har ju sin egen grammatik och det som blir bra i en bok, kan bli nästan outhärdligt att se uppförstorat på filmduken. Därför har vi förändrat och förflyttat en del av våldet i filmen, anpassningar som författaren varit med och godkänt.

För Jan Guillou var också våldet det svåraste att återuppleva på bioduken.
- Jag har sett filmen tre gånger och det är mycket känslomässigt. Det har runnit mycket tårar, säger Jan Guillou.
- Jag har gråtit så mycket att jag nu hoppas kunna ta mig igenom premiärvisningen utan att gråta. För det tycker jag inte att en vuxen man ska göra offentligt.

Johan Brännström