Filmdelta.se

Vägen från bok till film var lika snårig som vägen till Vittula.
Men nu är den här.
Filmen. Och Mikael Niemis bestseller är på väg att bli en lika stor succé på bioduken.

Då filmen hade världspremiär i Pajala - var annars? - köpte nästan 3000 biljetter trots att det endast bor ca 2.000 personer på orten. I hela Norrland såg 17.000 personer filmen under premiärhelgen. Boken Populärmusik från Vittula blev en enorm försäljningssuccé med över 750 000 ex sålda bara i Sverige. Den belönades med August-priset, är översatt till 15 språk. Men producenten Joachim Stridsberg som har sina rötter i Tornedalen, fick upp vittringen för romanen redan då Mikael Niemi satt och skrev. Författaren var dock inte lättövertalad då Stridsberg bad att få läsa.
- Jag hade ingen aning om att boken skulle bli den enorma succé som den blev! Jag trodde den var för lokal, men det visade sig att det var just det som gjorde den framgångsrik.

Men till sist gick han med på att sälja filmrättigheterna.
- Jag hade två krav, säger Niemi. Ett var att filmen skulle spelas in i Pajalaområdet. Det andra att det skulle talas Tornedalsfinska på lämpliga ställen. Det var viktigt för mig för att höja statusen på språket. På 50-talet var det en förtryckande praxis på åtskilliga skolor och barnen fick ofta stryk när dom talade det i skolan, berättar Niemi.

Flera regissörer tillfrågades om de var intresserade av att göra filmatiseringen däribland Tomas Alfredson och Kjell Sundvall. Men till sist hamnade projektet rätt. Hos Reza Bagher Som dock också tackade nej först. Trots att Reza som ännu inte långfilmsdebuterat då tyckte mycket om boken tackade han nej eftersom han ansåg att hans kunskaper om film inte räckte till då.
- Och så tänkte jag att filmen är en nationell angelägenhet, och det finns säkert massor med duktiga norrländska regissörer som brinner för att göra den.

Reza hann istället göra både Vingar av glas och Capricciosa och kände att han fått mer kött på benen. Den här gången blev svaret ja.

Reza skrev två olika versioner av sitt manus, vilka han skickade till Mikael Niemi. Sedan åkte Reza upp till Pajala där Mikael bor:
- Första gången jag såg Reza glömmer jag aldrig. Han klev av flyget - en brunbränd iranier i Pajalas vinterkyla i februari 2003. Han var som på mars! skrattar Niemi och fortsätter: Han tyckte det var så tyst så jag lånade ut min stereo till honom, och han satte på musik direkt. Han var väldigt uppe i varv och frågade mig en massa detaljer. Vi hade många givande samtal under vilka han försökte göra om boken till bilder.

De bollade idéer, och Reza skrev sitt tredje manus som blev klart efter tre veckor. Om att som iranier göra filmatiseringen av Matti och Niila, två norrländska grabbars uppväxt i Tornedalen på 60-talet, säger Reza:
- Jag kände igen mycket i berättelsen. Den handlar om hårt klimat, männens värld och hans chauvinism. Mycket är tabubelagt i Iran, och jag kunde identifiera mig med killarna. I Iran är allt som har med sex att göra vansinnigt förbjudet. Så besattheten av sex hos killarna kunde jag känna igen. Och väldigt många drag hos Isaks familj, som ju är den här læstadianska familjen. Här råkar de vara kristna, men det finns ju sådana? religiösa fundamentalister i Iran också.

Huvudrollerna Matti och Niila som 15-åringar görs av Max Enderfors från Stockholm och Andreas af Enehielm från Helsingfors, som valdes bland 3 000 sökanden. Totalt tog inspelningen 57 dagar.
- Alla bodde relativt isolerade 20 mil norr om polcirkeln och blev snabbt som en stor familj, säger Joachim Stridsberg. Roligast var kontakten med ortsbefolkningen samt att se de fyra barnen som spelade Matti och Niila växa in i sina roller. Myggen var ett problem för de var så många att de syntes i bild! Hela tiden har vi haft höga förväntningar på oss. Skyhöga. Jag hoppas vi når hela vägen, men det känns som så!

Johan Brännström
Källa: SF pressmaterial