Filmdelta.se

Ett tåg kommer lastat - med Tomten själv som konduktör.
Destination: Nordpolen.
I Polarexpressen får en liten pojke en fantastisk julresa han aldrig kommer att glömma.
Och biopubliken en resa in i en helt ny datoranimerad filmvärld

I USA är Chris Van Allsburgs saga Polarexpressen en del av julfirandet sedan den publicerades 1985. Tom Hanks som sedan länge är en beundrare av sagan presenterade idén att göra en filmversion för författaren.
- Det finns ett jordnära element i berättelsen, som jag hoppades skulle överföras till filmduken, säger Tom Hanks.
Han är själv far till fyra barn och har läst sagan under oräkneliga godnattstunder.
- Jag tror att jag läste den fyra gånger i veckan, om och om igen. Så jag har känt till historien sedan min fjortonårige son var tre.
Då denne gav sitt godkännande tog Hanks den till sin gamle vän Robert Zemeckis som han gjorde Forrest Gump och Cast Away tillsammans med och som också sedan länge var familjär med sagan.
- Det blev en årlig tradition att läsa sagan för min son när han växte upp och den slutade aldrig att fascinera honom, säger Zemeckis. Bokens bilder har en överjordisk kvalitet, de existerar någonstans mellan dröm och verklighet.

Författaren prisbelönades 1986 för sina illustrationer i olja och pastellfärg till Polarexpressen.
- Det är något absolut oförglömligt över Van Allsburgs tavlor förklarar Tom Hanks. De har en känsla som i själva verket är stämningar som han överför genom sina konstverk.
Att realisera målningarna blev därför en nyckel till hur filmen skulle göras.
- Vi ville visa skönheten och rikhaltigheten i Chris illustrationer från böckerna. Precis som om filmen var en rörlig oljemålning, med all den värme, omedelbarhet och känslighet som finns i en mänsklig rolltolkning, tillägger Zemeckis.

Det var dock lättare sagt att gjort. Detta krävde nämligen att filmen gjordes med en blandning av dataanimation och spelfilm. Zemeckis är dock inte främmande för innovativ teknik efter Forrest Gump och Vem satte dit Roger Rabbit
- Genom att använda moderna verktyg integrerade vi 2-dimensionella tecknade figurer i en 3-dimensionell värld, berättar Zemeckis.
Vissa delar när det gällde inspelningen av Polarexpressen påminde om det traditionella sättet att göra spelfilm: storyboard skapades, scenerier, rekvisita och kostymer designades. Skillnaden mot en traditionell filminspelning, var att när scenografin byggts, när den digitalt scannats in i datorn, behövde den inte längre användas. Filmskaparna använde sig istället av virtuella scenbilder, virtuella kostymer och en jättelik detaljerad katalog med virtuell och rörlig rekvisita. Allt var noggrant inspelat ur alla tänkbara vinklar och djup. Resultatet blev färdiga tredimensionella scener i datorn, redo för skådespelarnas entré. Andra scenerier och inspelningsplatser var de fantastiska berg och skogar Polarexpressen rusar förbi på dess midnattsfärd och de livliga gatorna i Jultomtens stad på nordpolen. Men dessa har aldrig existerat i verkligheten överhuvudtaget. De gick rakt från fantasi in i datorn.

I datorn placerades vad som bäst kan beskrivas som en virtuell kamera - en rörlig, kamera med inspelningsförmåga som kan manövreras som en verklig kamera.
- Du har alltså denna virtuella scenbild och du tar skådespelarnas rolltolkningar och placerar i den, säger Zemeckis. Sedan tar man en virtuell kamera och placerar också in den i bilden. Kameran kommer nu att spela in alla virtuella bilder precis som en konventionell kamera spelar in vad man riktar den mot.
- Under inspelningen kunde ändra och manipulera saker på ett sätt vi aldrig skulle kunna göra med en spelfilm, minns Ken Ralston som ansvarade för special effekterna. Det var ett annorlunda sätt för Robert att arbeta och han var delaktig i varje steg på vägen. Vi kunde hitta på nya saker hela tiden.

Fullt fångade i tre dimensioner, integrerades sedan skådespelarnas agerande i ett existerande virtuellt sceneri, och från och med nu levde de i datorn.
Oljemålningseffekten, så viktig för regissören Zemeckis, förbättrades också under filmens efterarbete, tack vare helt ny datorteknik.
- Robert är inte den som introducerar ny filmteknik, bara för sakens skull, säger Tom Hanks. Robert gör film för att testa konstformen, eller för att brottas med någon aspekt av känslor eller den mänskliga naturen, säger Tom Hanks. Han tar inte lätt på sitt jobb. Han är intresserad av att göra film som på något sätt spräcker en ram eller utmanar inte bara honom själv som filmskapare, utan på något sätt hela filmindustrin.

Johan Brännström
Ur pressmaterialet