Filmdelta.se

År 1959 var producenten Jerry Weintraub verksam inom musikbranschen. Han hade bl.a. ett nära samarbete med Frank Sinatra, som just då höll på att filma gangsterkomedin "Storslam i Las Vegas" [Ocean's Eleven i regi av veteranen Lewis Milestone].
– Publiken gick på den här filmen bara för att se Sinatra, Dean Martin, Sammy Davis Jr, Peter Lawford och Joey Bishop tillsammans, berättar Jerry Weintraub.
- Dom kunde lika gärna ha suttit framför kameran och idkat högläsning ur telefonkatalogen... och filmen hade ändå blivit framgångsrik!

Ett 40-tal år senare vände sig Weintraub till manusförfattaren Ted Griffin och bad denne uppdatera historien om Danny Ocean och hans tio handplockade "specialister" för 2000-talets biopublik.

– Jag hade aldrig sett originalet, så jag kände mig inte hämmad av uppdraget, säger Ted Griffin. Däremot hyste jag stor beundran för samtida klassiker i äventyrsgenren som "Den stora flykten", "7 vågade livet" [båda i regi av John Sturges] och [Richard Brooks] "De professionella". Utgångspunkten för Ocean's Eleven, den nya versionen av 'Storslam i Las Vegas', är densamma, men vår film utspelas i dagens nöjesmetropol. Det som 1960 betraktades som en otrolig kupp, skulle knappast väcka uppseende idag och konsten att bluffa är annorlunda nu än under Depressionen. Bedragarens ”yrke” är inte längre modernt. I våra dagar är pengarna elektroniska och inte ens bankerna håller sig med kontanter längre. Enda stället där det fortfarande finns sedlar, är ett kasino.

Det blev en utmaning för Griffin att levandegöra samtliga karaktärer i Ocean's Eleven
– I filmen har vi Danny Ocean och hans tio kumpaner plus Tess Ocean och Terry Benedict, förklarar Griffin vidare. Det gällde för mig att även göra birollsfigurerna intressanta. I filmer som [Robert Aldrichs] "12 fördömda män" kanske man på sin höjd kommer ihåg sex eller sju av personerna i berättelsen. Min strävan var att göra samtliga karaktärer minnesvärda.

Efter att ha tagit del av Griffins manus till Ocean's Eleven, kontaktade Weintraub den framstående, Oscarbelönade regissören Steven Soderbergh.
– Så fort Steven läst manuset ringde han och uttryckte stor entusiasm inför projektet, minns Weintraub. Han sa: 'Jag vill göra den här filmen, då jag inte kan bärga mig tills jag får se den.'

Steven Soderbergh tar vid:
– Jag var både entusiastisk och skrämd under läsningen av Teds manus. Entusiastisk, eftersom han hade skrivit ett stycke i det närmaste fulländad underhållning. Här fanns allt man kunde önska sig av en film om en stöt och med tacksamma roller för en rad lysande filmstjärnor. Men jag var också skrämd, därför att projektet var det största jag hittills gett mig in på och det krävde ett för mig nytt sätt att filma. Ocean's Eleven skiljer sig från de filmer jag gjort de senaste åren, som kulminerade i 'Traffic'. Min nya film är dess raka motsats och jag ville att dess bildspråk skulle vara elegant och aningen medvetet teatraliskt. Jag tittade på en massa filmer gjorda av regissörer, vilka specialiserat sig på liknande genrer, för att lära mig deras knep.

Soderbergh hämtade också inspiration från en modern klassiker, Steven Spielbergs "Hajen".
– Jag har aldrig gjort någon hemlighet av att ”Hajen” är en av mina favoritfilmer genom tiderna. Det rör sig om ett praktfullt exempel på stor underhållning. Jag älskar att se en film, som är välgjord och som inte ger sig ut för att vara något annat än den är. Ocean's Eleven är mitt försök att skapa en film, som inte har något annat syfte än att underhålla från första till sista rutan, en film som man bara kan luta sig tillbaka i biofåtöljen och njuta skamlöst av... En stor del av nöjet i filmer som [George Roy Hills] 'Blåsningen' och [Mario Monicellis] 'Kvartetten som sprängde', består i att bevittna hur någon får ihop ett gäng, som ska utföra en kupp. Det är roligt att se vilka som ställer upp, vilka slags personligheter dom är och hur dom kommer att fungera tillsammans. Det gällde att beskriva hur kuppen skulle genomföras, utan att avslöja detaljer så att biopubliken inte kan räkna ut hur det går. Att hålla den balansen är inte lätt, men Ted lyckades klara av det. Man måste i ett tidigt skede bestämma sig för vilken slags film man ska göra. När jag säger att Ocean's Eleven för tankarna till en tidigare period i filmens historia, så menar jag med det att den aldrig är brutal, ingen blir dödad och ingen blir förnedrad.

– Jag ville helt enkelt göra ett stycke lättsam, sprudlande underhållning, som dessutom kunde bjuda på en rad stjärnor, eftersom det rör sig om en ensemblefilm. Men vi behövde försäkra oss om dom rätta stjärnorna, då de [elva] antas ha en gemenskap, som lätt kan verka fejkad. Det skulle kännas som om dom verkligen trivdes i varandras sällskap, utan att det såg ut som om dom hade roligare [att göra filmen] än den, som betalade för att få se filmen.

Steven Soderbergh - filmografi
1989 Sex, lögner och videoband (Sex, lies and videotape)
1991 Kafka (Kafka)
1993 King of the hill (King of the Hill - hjälten från Saint Louis)
1995 Insider (The Underneath)
1996 Schizopolis
1996 Gray’s anatomy
1998 Out of sight (Out of Sight))
1999 The limey (The Limey)
2000 Erin Brockovich (Erin Brockovich)
2000 Traffic (Traffic)
2001 Ocean’s eleven (Ocean's Eleven)
2002 Full frontal

Micke Folke
Källa: Sandrew Metronome