Superhjältarnas superhjälte är tillbaka i Superman returns.
Men den svåraste utmaningen var inte att få Superman att flyga igen.
Det var att hitta mannen som kunde – och vågade – iklä sig kostymen.
Stålmannen som han en gång hette på svenska debuterade på seriesidorna 1938 och har sedan dess gjort ett outplånligt intryck i världskulturen.
– Han var den förste som kom från en annan planet och han förkroppsligar massor av saker som vi människor drömmer om att kunna göra, varav det viktigaste är att kunna flyga, säger verkställande producenten
Chris Lee. Men sen finns också hans superstyrka, hans förmåga att se rakt igenom allt och hans godhet. Hans avsaknad av falskhet är mycket tilltalande och den har följt med under Supermans 70 år långa historia.
Stålmannen började presenteras i form av dagstidningsstrippar som fortsatte att publiceras i över tre decennier. Idag underhåller Superman miljoner fans varje månad i serietidningar och serieböcker från DC Comics som distribueras över hela världen, på 25 språk i mer än 40 länder.
På vita duken dök Stålmannen första gången upp 1941 i 17 banbrytande tecknade kortfilmer producerade av berömda Fleischer Studios, tillsammans med två spelfilmsserier. Sedan dess har han spelat huvudrollen i fem spelfilmer, otaliga tv-serier och i 35 titlar för video och dvd. Den första spelfilmen kom 1951, Superman and the Mole-Men, med
George Reeves som sparkade i gång den efterföljande tv-serien.
Den första moderna spelfilmen var
Richard Donners Superman: The Movie 1978, med framlidne Christopher Reeve som Stålmannen och filmlegenden Marlon Brando som hans far Jor-El. Regissören
Bryan Singer såg första gången filmen med sin mor på en lantlig New Jersey-biograf.
– Jag älskade filmen, minns han. Den blåste på ett så otroligt sätt liv i figuren och ändå hade den en mycket nostalgisk kvalitet. På samma sätt var den mycket modern. Den blandade olika tidsperioder på ett obesvärat sätt.
Nu har han fått det ärofyllda uppdraget att återuppväcka Superman för 2000-talets biopublik.
Superman returns tar avstamp från
Superman: The Movie och
Superman II.
– Jag tror att valet att göra ett slags uppföljare till Donners film har gett oss flexibilitet och självförtroende att föra saker och ting framåt, säger manusförfattaren
Michael Dougherty.
– Vi tyckte att alla, oavsett om de kan den i detalj eller inte, känner till originalhistorien. Till en viss grad vet alla vem Superman är. Vi försöker helt enkelt spinna vidare på den historien.
Bryan Singer som tidigare framgångsrikt fört en annan populärserie till bioduken -
X-men -
har alltid känt ett extra starkt känslomässigt släktskap med Superman.
– Superman och jag är båda adopterade, säger han.Av denna mycket fundamentala anledning, har jag alltid känt en koppling till honom och det är också anledningen till att han är min seriehjältefavorit. Det är också anledningen till varför det är så viktigt för mig att berätta min historia om Superman på mitt eget sätt.
Han var tvungen att hitta skådespelaren som kunde förkroppsliga alla kvaliteter hos Kal-El, Clark Kent och Superman. Någon som kunde hantera de fysiska och de emotionella krav som rollen ställer. Redan från början var Singer inställd på att hitta en okänd skådespelare för rollen.
– Oavsett hur riskfyllt detta uppdrag skulle bli, att hitta någon att fylla Christopher Reeves skor, fick inte skådespelaren som skulle spela Superman vara filmstjärna, säger Singer. Jag behövde någon som representerade det kollektiva minne vi alla har av Superman.
Månaders sökande resulterade i ett videoband av en oupptäckt skådespelare som hade testats för en tidigare Superman-film som planerats av Warner Bros. Pictures. 26-årige
Brandon Routh hade varit ett av dessa barn i Superman-pyjamas som ”flugit” omkring i sitt barndomshem i Norwalk, Iowa. Till och med på bandet av hans provspelning, såg Singer Rouths kvaliteter som sträckte sig betydligt längre än skådespelarens kusligt fysiska likhet med Superman.
– Bara genom att tala med honom fick jag en känsla av hans uppfostran i mellanvästern och alla klassiska ideal som kommer ur den sortens barndom, vilket är samma slags ideal som Superman förkroppsligar, säger Singer. Sedan har vi förstås hans fysiska närvaro. Han ser ut som om han promenerat ut ur en serietidning. Nästan på en gång, blev han mitt första och enda val eftersom jag kände mig säker på att han skulle kunna ta hand om alla tre roller – Kal-El, Clark Kent och Superman.
Även om han formellt inte fått reda på att han fått rollen, började Routh omedelbart få telefonsamtal om kostymtester och fysisk träning. Det var inte förrän han befann sig i Australien på inspelningsplatsen, som föreställde Kents bondgård, som upplevelsen blev verklighet.
– Att gå upp till Clarks rum, Kal-Els rum, det var precis som man fantiserat att det skulle vara, säger Routh. Det är en sådan översvallande upplevelse, att spela denna rollfigur. Det är ett stort ansvar att förkroppsliga någon som så många människor runt hela världen har fantiserat om.
Inspelningen började nära Breeza i Australien, på en lantligt belägen bondgård som förvandlats till inspelningsplats. Filmbolaget lät bygga en en mil lång väg för att alla lätt skulle kunna ta sig till ”baslägret”, som bestod av husvagnar till stjärnorna och filmskaparna, catering- och lunchtält, och trailers för alla avdelningar som arbetade med filmen som hår/makeup, kostym, specialeffekter och visuella effekter. Baslägret var t o m utrustat med en IT-trailer i stånd att driva ett komplett trådlöst nätverkssystem med internet-uppkoppling långt inne i Australiens vildmark.
Under tre veckor flyttade filmskaparna till New South Wales för att filma det fantastiska sceneriet med Kents bondgård som byggdes upp nära den lilla landsortsstaden Tamworth. Här återskapades Supermans barndomshem på ett sätt som var näst intill otroligt Nya vägar skapades, telefonstolpar grävdes ned i kilometerlånga rader och grödor planterades i form av frön.
De återvände sedan till Fox Studios Australia, som blev basen för inspelningarna i Sydney. Där ockuperade man alla sju studiobyggnaderna och byggde upp scenerier dygnet runt. Bland annat byggde man upp interiören till filmens 60 meter långa yacht, The Gertrude.
Men den stora utmaningen var att få superman att flyga igen. Sedan 1970-talet, då Richard Donner gjorde
Superman: The Movie har filmteknologin utvecklats till en nivå som filmskaparna under denna era bara kunde drömma om. Med de stora framsteg som gjorts inom kamerateknologi och visuella effekter, anser Bryan Singer att ”vi på nytt kommer att kunna tro att en människa verkligen kan flyga.”
Filmskaparna lade ned ett jättelikt detaljarbete när det gällde att filma Routh på riktigt, och att filma honom via datorn med hjälp av rendering, scanning och animation, för att på ett trovärdigt sätt visa att en man kan flyga av egen vilja.
– Vi använder det senaste i teknikväg när vi gör den här filmen och denna teknik existerade inte ens för två år sedan”, konstaterar Singer. Den utveckling som visuella effekter genomgått är helt enkelt häpnadsväckande. Till skillnad från en superhjälte som Spider-Man, kan vi se Supermans hår och ansikte, och därmed ser vi också hans uppträdande och personlighet när han flyger.
Johan Brännström
Källa: pressmaterialet