76 år är han mer produktiv än någonsin med i snitt en film per år.
Men det räckte inte för Clint Eastwood.
Nu har han gjort TVÅ filmer om samma ämne: slaget vid Iwo Jima,
En från det amerikanska perspektivet och ett från det japanska.
Först ut på bio: Flags of Our Fathers.
Flags of Our Fathers är baserad på James Bradleys bästsäljande bok och utgår från det berömda fotografiet av soldater som hissar flaggan som hissas av amerikanska soldater vid Iwo Jima. Det togs av AP–fotografen Joe Rosenthal och har vunnit Pulitzerpriset för foto. Det är också en av de mest publicerade bilderna i hela fotografins historia. Det har inspirerat frimärken, affischer, omslag på ett oändligt antal tidningar, och till och med marinkårens krigsmonument i Arlington, Virginia.
Flags of Our Fathers skildrar slaget vid Iwo Jima genom en av soldaterna som hissade flaggan. Den berättar också historien om en sons resa att upptäcka sin fars roll i det berömda AP fotografiet, och genom det få en skymt av vem han var, men också de män han kämpade med och sörjde sextio år efter att det togs.
– Det som gör boken intressant är att det finns många olika berättelser i den, säger Eastwood. Och självklart det berömda fotografiet som togs av Joe Rosenthal från AP. Det var något visst med fotografiet. Ingen vet exakt vad det är utom att det är några killar som gör ett jobb, reser en påle – det var kanske så de sex killarna på bilden själva såg det. Men 1945 symboliserade det hela krigsinsatsen.
Clint Eastwood upptäckte dock att Steven Spielberg hade köpt rättigheterna till Bradleys bok.
– Jag nämnde för Steven Spielberg att jag tyckte mycket om materialet och lämnade det hela lite öppet. Sedan för ett par år sen så stötte jag på Steven på en tillställning och han sa, ’Varför inte komma över och göra projektet här? Du regisserar och jag producerar det med dig.’ Så jag sa, ’OK, det gör jag.’
När det blev klart att det skulle bli Eastwoods nästa projekt så började han göra research om slaget på Iwo Jima. Han läste mycket om det och intervjuade veteraner på båda sidor. Slaget är fortfarande den drabbning som gett mest förluster i marinkårens historia, tillika den som renderat flest utdelningar av kongressens hedersmedalj (27 stycken).
Denna research ledde inte bara till
Flags of Our Fathers utan också till ett parallellt projekt som Eastwood började utveckla vid sidan av sin amerikanska produktion – en film på japanska med titeln
Letters From Iwo Jima som ska berätta den andra sidan av historien.
– I de flesta krigsfilmer jag växte upp med så fanns den goda sidan och den onda sidan, säger Eastwood. Livet är inte så och krig är inte så. De här filmerna handlar inte om att vinna eller förlora. Det handlar om krigets effekt på människor och de som förlorade sina liv långt i förtid.
Eastwood besökte Iwo Jima tidigt under förberedelserna för filmen. Japans regering var vänliga nog att tillåta mig att besöka Iwo Jima i april förra året, berättar han. Det var en väldigt rörande upplevelse att gå omkring på ön, en plats där så många mödrar på båda sidor av kriget förlorade sina söner. För den stora invasionen lokaliserade man den enda platsen i världen som kunde agera stand-in för Iwo Jimas geologi och topografi – Islands Reykjanes, vulkanhalvön sydväst om Reykjavik. Det är väldigt svårt att återskapa stranden på Iwo Jima, väldigt svårt att hitta en plats i världen som är likadan. säger Eastwood. Det är en geotermisk ö, precis som Iwo, så det finns alltid små jordbävningar. Den har ren svart sand, precis som Iwo. Båda har vulkanisk ånga som kommer upp ur marken. De är på olika breddgrader såklart men Island i augusti är likvärdigt med Iwo i februari, om än lite kallare.
Snart var Reykjanes bas för produktionens 700 personer i väntan på de kommande bombardemanget. Islands topografi är som att vara på månen, säger Phillippe. Det var svårt att filma där eftersom platsen var så ensligt belägen och vi kände oss isolerade från resten av världen. Det gjorde att vi skådespelare slöt samman på ett sätt jag inte tror skulle hänt om vi filmade i Hollywood.
För att få den isländska stranden Sandvik att se ut som Iwo Jima fick teamet flytta runt en hel del sand. Man var tvungen att flytta runt den platta isländska stranden för att bygga upp en vall som fungerade som försvar mot invasionen.
– Vi flyttade mer än 1.3 miljoner kubikmeter svart sand på Island för att återskapa vallarna som den japanska armén hade byggt på Iwo Jimas stränder, säger scenografen Jack Taylor Jr., ännu en veteran från Eastwoods filmer. Vi byggde drygt fyra meter höga sandvallar på en 220 meter lång sträcka för att återskapa den landningsplats där den amerikanska marinkåren hamnade när de kom till Iwo. Det liknade väldigt mycket hur det såg ut i verkligheten.
Johan Brännström
källa: pressmaterialet