Manuset till
Dinner Rush är skrivet av debutanterna Rick Shaughnessy och Brian Kalata. När det hamnade i regissören och krögaren Bob Giraldis händer såg han en chans att få berätta om en värld han känner till in i minsta detalj. Berättelsen utspelade sig egentligen i Chicago, men eftersom Giraldi själv är väl förtrogen med New Yorks restaurangvärld förlade man handlingen hit istället. Giraldi bad sin vän sedan många år tillbaka, producenten Lou DiGiaimo, att läsa igenom manuset och liksom Giraldi själv föll DiGiaimo direkt för berättelsen.
– För att jag ska fastna för en berättelse måste den kännas sann och verklig, säger Giraldi och fortsätter: Det spelar ingen roll om det handlar om en reklamfilm, en musikvideo eller en spelfilm – det är känslan av autenticitet som är det viktiga för mig. I Ricks och Brians berättelse fanns den känslan, och dessutom gav den mig en möjlighet att få berätta om en värld jag känner till mycket väl. Jag har ju varit med och öppnat över tio restauranger i New York under årens lopp, och utan att skryta kan jag säga att de alla är mycket populära och framgångsrika. Att äta ute har fått ett allt högre underhållningsvärde, vilket blir mycket tydligt i den här filmen.
Producenten DiGiaimo – som ägnat sig åt rollbesättning under största delen av sitt liv – och Giraldi var överens om att de behövde "någon som Danny Aiello" för att rollfiguren Louis skulle bli trovärdig. – Bob och jag kom på redan på ett tidigt stadium att vi inte kunde tänka oss någon annan än Danny i rollen som Louis, berättar DiGiaimo. Och det var många andra bitar som föll på plats när det gällde resten av inspelningen så snart Danny tackat ja till vårt erbjudande.
Under arbetet med rollbesättningen – ett samarbete mellan DiGiaimo och Stephanie Corsalini – sökte man upp en ny talang som DiGiaimo träffat under arbetet med Ridley Scotts Gladiator, nämligen Edoardo Ballerini som spelar Louis son Udo. Redan under inspelningen av Gladiator bestämde sig DiGiaimo för att hålla ögonen på Ballerini och kontakta honom för framtida projekt.
Regissören Giraldis motto under arbetet med
Dinner Rush var att göra en film som var realistisk och verklighetstrogen. Han och producenterna DiGiaimo och Patti Greaney bestämde sig för att inte spela in filmen i en studio, utan istället skedde inspelningen på Giraldis egen restaurang som faktiskt heter "Gigino" och ligger i TriBeCa-området.
– Restaurangbranschen känner jag utan och innan, säger Giraldi. Och lokalen som ’Gigino’ ligger i känner jag förstås också in i minsta detalj. Det föll sig naturligt att använda restaurangen under inspelningen av filmen, inte minst med tanke på att det skulle skapa en känsla av autenticitet.
Greaney tillägger: Många regissörer skulle säkert ha föredragit en inspelningsstudio där man kan flytta runt väggar och bygga om scenen precis som man vill. Vi var tvungna att jobba med ett stort team och mycket rekvisita på ett ganska begränsat område, men det fungerade förvånansvärt bra, inte minst tack vare att Bob hade planerat precis hur det skulle gå till. Han visste också exakt hur han ville att resultatet skulle se ut, så ibland krävdes det många omtagningar, men i de fall då han var säker på att han fått det han letade efter kunde en scen spelas in jättesnabbt. Vi jobbade hela tiden mot målet att göra en realistisk film, och en del av den rekvisita vi använde oss av tillhörde restaurangen, till exempel menyerna som på framsidan har en bild av Bob och hans farfar för att understryka att det rör sig om ett familjeföretag.
Fotografen Tim Ives säger att Giraldis sätt att filma gör att man slipper en massa klipparbete efteråt. – Bob ropar ’cut’ när han vet att han fått det han vill ha, och då blir det inte en massa delar kvar som man måste klippa bort efteråt. Han fungerade också som en sorts publik för skådespelarna under inspelningen och han har en perfekt känsla för vad som blir bra på film.
Micke Folke
Källa: SF