I kväll är det smygpremiär i Göteborg för Peter Magnussons kommande storfilm
En gång i Phuket. Filmen visas för en specialinbjuden publik och media på Capitol.
En gång i Phuket är uppföljare till
Sommaren med Göran, 2009 års största svenska publikframgång. Film i Väst har samproducerat båda filmerna.
– Det är en romantisk komedi om hur man kan förvandla livet till något bättre, som jag tror att man blir varmt glad av, säger Peter Magnusson, manusförfattare och huvudrollsinnehavare.
Film i Väst träffade huvudrollsinnehavarna för en intervju.
Peter Magnussons nya film
En gång i Phuket är en romantisk komedi som handlar om att förändra livet till det bättre. Från karriärcoachen Sven (Peter Magnusson) som inte bara har ett inrutat vardagsliv utan också fått nog av att hjälpa andra att byta liv. Men är det verkligen möjligt att kasta sig handlöst ut och förverkliga sina drömmar? Hur som helst säger han upp sig på jobbet och hoppar på första bästa plan till Thailand för att skriva en bok och äntligen börja leva livet på riktigt.
Hur kom du på idén till manuset?
– Det har vuxit fram successivt, men jag ville göra en film om en människa med valångest, en som känner sig smått besviken med livet men som också vill göra något av det. Repliker och det som har vuxit fram till scener har jag hämtat från människor i min omgivning. Grundidén var att göra en romantisk komedi, och att göra det i långfilmsformat med sin dramatik, historier och underhistorier.
– Även om jag själv har varit inne på tanken att också sticka iväg, ge mig ut på äventyr eller funderat på vad jag "verkligen" vill göra i livet så har jag varit för bekväm och nöjd med det liv jag lever, säger Peter Magnusson.
Det här är din andra långfilm. Vad har du lärt dig från inspelningen av Sommaren med Göran?
– Jag har lärt mig jättemycket. Båda filmerna är i grunden enkla historier som skapar drama och fiktion på vägen. Men i
En gång i Phuket har jag fyllt ut handlingen, gjort den mer komplex med fler vändpunkter. Det är ett bättre manus i grunden med mer nedtonat skådespeleri. Jag har försökt få till en humor som inte är spelad. Jag har också varit djärvare när det gäller att ta bort scener eller repliker som inte fungerar, säger Peter Magnusson.
På nytt skriver du både manus och har huvudrollen. Är det svårt att kombinera?
– Nej, när manuset väl är skrivet så är det regissören som är chef. Jag och Staffan Lindberg har samma vision om hur filmen ska bli. Självklart är jag med hela tiden, ändrar i manus, finslipar ihop med regissör och skådespelare, men på plats är jag framför allt skådespelare.
Du började med TV och nu är det mestadels film. Har du tröttnat på TV?
– Nej, men jag tycker det är roligare med film. Här har jag en helt annan möjlighet att berätta en historia med början, mitt och slut. Och jag ville gärna fortsätta filma, göra ett drama med humor i botten. Jag har nya projekt på gång, men det är för tidigt att prata om dem.
Vad betyder samarbetet med David Hellenius?
– Vi är nästan oskiljaktiga och jag hoppas verkligen på ett samarbete som varar länge, länge. Det är väldigt roligt att jobba ihop, jag själv blir bättre och tryggare. Här kan man verkligen tala om att ett plus ett blir tre.
I Thailand möter Sven Gitte (Jenny Skavlan), en ung och fri yogautövande norska sugen på nya äventyr i Burmas outforskade djungler. Och så dyker Anja (Susanne Thorson) upp, en seriös bokförlagsredaktör som tagit paus från sin pojkvän och rest till solen med några väninnor för att tänka. Sven lider av skrivkramp och trasslar till det med Gitte och Anja. Livsavgörande frågor hopar sig. Vad vill Sven egentligen göra med sitt liv och med vem?
Susanne Thorson fick sitt stora publikgenombrott i fjol när hon medverkade i tre filmer:
Cornelis,
Puss och
I rymden finns inga känslor.
– Det har varit fantastiskt. Samtidigt så var det ett sammanträffande att de tre filmerna hade premiär samma år. Det är ju en lång process från filminspelning till premiär. För mig har det inneburit större möjligheter till nya roller och provfilmningar. Sedan är det mycket som ska stämma, inte minst karaktären man spelar och personkemin med andra skådeseplare.
Vad tycker du om filmen?
– Jag är jättestolt, det är en jättemysig, värmande och romantisk komedi. Den är dessutom perfekt för den här årstiden i vårt land.
Hur har det varit att samarbeta med David Hellenius och Peter Magnusson?
– Det har varit mycket lärorikt att jobba tillsammans. De har en sann komisk ådra. Dessutom fungerar Peter så bra som manusförfattare. Är något oklart i handling eller min roll så är det lätt och prestigelöst att ta upp det. Det gäller även Staffan Lindberg.
David Hellenius och Peter Magnusson har följts åt i många projekt för TV och film.
Vad betyder samarbetet med Peter Magnusson?
– Oerhört mycket. Vi har arbetat ihop länge och har samma mål och visioner. Vi är ense om 98 procent och känner varandra väl. Min roll i
En gång i Phuket har jag fått jobba fram. Jag spelar en utflippad kille med okänd bakgrund, en evighetslång backpacker som försöker överleva på en av Thailands många stränder med bar och båtutflykter.
– Jag är mycket nöjd med filmen. Jag tycker själv att man måste få med sig något, att man blir belönad när man går på bio. Det blir man i
En gång i Phuket, säger David Hellenius.
Går du själv i filmskrivartankar? Nu är det ju bara Peter Magnusson som får spela huvudrollerna…
– Det gäller att hinna med. Det känns ändå som om jag är med på ett hörn i Peters filmer. Jag är mer en medspelare, men en dag så...
Micke Folke
Källa: Film i Väst