Recension av ”Flickorna” (Mai Zetterling, 1968)
Inledning
”Flickorna” (internationellt känd som ”The Girls”), regisserad av Mai Zetterling 1968, är en djärv och experimentell film som utforskar kvinnors roll i samhället och inom teaterns värld. Filmen, som bygger på Aristofanes’ pjäs ”Lysistrate”, följer tre skådespelerskor som spelar huvudrollerna i en uppsättning av pjäsen och börjar ifrågasätta och utmana sina egna liv i linje med pjäsens feministiska teman. ”Flickorna” är en föregångare inom feministisk film och står som en viktig del av Zetterlings imponerande filmarv.
Handling och teman
”Flickorna” skildrar skådespelerskorna Liz, Marianne och Gunilla (spelade av Bibi Andersson, Harriet Andersson och Gunnel Lindblom) som reser genom Sverige för att sätta upp ”Lysistrate”. Genom deras interaktioner med varandra och med de människor de möter på sin väg, samt genom deras upplevelser på och utanför scenen, utforskar filmen teman som kvinnlig autonomi, sexuell frihet och den kollektiva kvinnliga erfarenheten.
Karaktärer och skådespelarinsatser
De tre huvudrollsinnehavarna levererar kraftfulla och nyanserade prestationer som är centrala för filmens budskap. Bibi Andersson, Harriet Andersson och Gunnel Lindblom, alla framstående figurer i svensk film, gestaltar sina roller med en intensitet och känslighet som driver filmens utforskning av kvinnlig identitet och solidaritet. Deras dynamik på skärmen är övertygande och förstärker filmens fokus på kvinnors gemensamma strävanden och utmaningar.
Regi och stil
Mai Zetterling bryter ny mark med sin regi av ”Flickorna”, där hon använder sig av en icke-linjär berättarstil och visuella experiment för att fördjupa sig i filmens teman. Zetterlings stil är djärv och innovativ, vilket gör filmen till en visuell och tematisk utforskning av kvinnors liv och kamp. Genom att väva samman verklighet med teater, drömsekvenser och symbolik, skapar Zetterling en rik och flerskiktad filmupplevelse.
Feministiskt perspektiv
”Flickorna” står ut som en av de första svenska filmerna som öppet utforskar och utmanar traditionella kvinnliga roller och stereotyper från ett uttalat feministiskt perspektiv. Zetterling tar sig an frågor om könsmakt, sexuell frihet och kvinnlig solidaritet med en skärpa och insikt som var före sin tid och som fortfarande känns relevant idag.
Kulturell och historisk betydelse
Filmen var kontroversiell vid sin utgivning, men har sedan dess blivit omvärderad som en banbrytande verk inom feministisk film. ”Flickorna” har tjänat erkännande för sitt bidrag till diskussionen om kvinnors ställning i samhället och inom konsten, och dess plats i filmhistorien har stärkts genom åren som en viktig och inflytelserik film.
Sammanfattning
”Flickorna” är en djärv och tankeväckande film som kombinerar dramatik, komedi och politik för att utforska och utmana kvinnors roller i samhället och inom konsten. Mai Zetterlings regi är innovativ och provocerande, och de starka skådespelarprestationerna av Andersson, Andersson och Lindblom ger liv åt filmens komplexa teman. ”Flickorna” är inte bara en film om tre skådespelerskor som spelar i ”Lysistrate”; det är en tidlös utforskning av kvinnlig kraft, solidaritet och strävan efter förändring.