Fäbodjäntan – en svensk kultfilm med ikonstatus
Fäbodjäntan är en svensk erotikfilm från 1978, regisserad av den amerikanske filmskaparen Joseph W. Sarno och producerad av svensken Sture Sjöstedt. Filmen har sedan sin premiär uppnått kultstatus och är en av de mest klassiska svenska filmerna inom sin genre. Dess blandning av folklore, humor och erotik har gjort att den överlevt generationer och fortsatt att diskuteras både som ett kulturellt fenomen och som en del av svensk filmhistoria.
Handling och bakgrund
Filmens handling utspelar sig på den svenska landsbygden i Dalarna, under midsommarfirandet. Kärnan i berättelsen är ett magiskt vikingahorn som, enligt legenden, användes av vikingar för att signalera sin återkomst hem. När hornet blåstes, blev kvinnorna i byn galna av kåthet och skyndade till stranden för att möta sina män. I Fäbodjäntan testas hornet igen, och till bybornas förvåning visar sig legenden vara sann. Filmens handling tar fart när huvudkaraktären Monika, spelad av Leena Hiltunen, och hennes vänner blir påverkade av hornets magi, vilket leder till en rad erotiska och humoristiska scener.
Kultstatus och filmens mottagande
Vid sin Sverigepremiär på porrbiografen Fenix i Stockholm den 25 september 1978, möttes filmen av blandade reaktioner. Många avfärdade den som simpel pornografi, medan andra såg den som en unik och rolig film med folkliga inslag. En scen som särskilt sticker ut är den nu ikoniska onaniscenen där en falukorv används som dildo, vilket blivit ett av filmens mest kända och omdiskuterade ögonblick.
Med tiden har Fäbodjäntan blivit en kultklassiker och refereras ofta i både svensk media och populärkultur. Det är inte ovanligt att filmen används som exempel på den svenska filmvåg av erotisk film som blomstrade under 1970-talet, en period då censuren lättades och svensk film började experimentera med sexuellt frigjorda teman.
Intressant fakta om Fäbodjäntan
- Fäbodjäntan spelades in i Skattungbyn utanför Orsa i Dalarna, en plats som bidrog till filmens folkliga och naturnära atmosfär.
- Filmmusiken inkluderar den traditionella svenska låten ”Äppelbo gånglåt”, vilket ytterligare stärker filmens koppling till svensk folkkultur.
- Filmen har under åren blivit återutgiven i olika format, bland annat genom Studio S, som inkluderade Fäbodjäntan i en samlingsutgåva tillsammans med andra svenska erotikfilmer som Kärleksön och Hon älskade en sommar.
- I Storbritannien och USA släpptes filmen under titeln Come and Blow the Horn, medan den i Västtyskland gick under namnet Walthorn.
Skådespelare och prestationer
Bland filmens skådespelare hittar vi bland annat Leena Hiltunen i huvudrollen som Monika, samt Marie Bergman, Knud Jørgensen och Anita Berglund i andra centrala roller. Trots att filmen främst är känd för sina erotiska inslag, levereras dialogen med en viss charm, och karaktärerna känns nästan medvetet överdrivna och folkliga. Det är denna kombination av enkelhet och överdriven erotik som har gjort att filmen fortfarande uppskattas, inte bara som en erotisk film utan också som en komisk och udda del av svensk filmhistoria.
Rollistan i Fäbodjäntan
- Anita Berglund som Britt Kindberg
- Knud Jørgensen som Olle Hansson, rättare
- Leena Hiltunen som Monika Skoglund
- Marie Bergman som Agneta Johansson, missionärsfrun
- ”Anne” som Maud Kindberg, Britts mor
- ”Tomas” som Björn Johansson, missionär
- ”Arne” som Karl Holmgren, Britts pojkvän
Porrfilm med en dos charm
Trots sin natur som erotisk film har Fäbodjäntan en viss charm som har hjälpt den att behålla sitt grepp om publiken genom åren. Medan handlingen kanske inte är särskilt djup, och sexscenerna är filmens främsta fokus, finns det något i filmens lättsamma ton och dess blandning av sex och humor som gjort den till en favorit bland kultfilmälskare.
Expressen beskrev filmen som ”vansinnigt rolig i sin folkliga töntighet och upphetsande med sin frejdiga natursex”, ett omdöme som sammanfattar varför filmen fortsätter att vara en så uppskattad del av det svenska kulturarvet.
En filmvärld från en annan tid
Det är viktigt att se Fäbodjäntan i kontexten av sin tid. Den svenska erotiska filmen var långt ifrån den mer råa och grafiska pornografin som kom att dominera senare. 1970-talets filmer, som Fäbodjäntan, hade ofta mer humor och fokus på karaktärer, även om sexscenerna fortfarande var en central del. Detta ger filmen ett nästan oskyldigt skimmer, särskilt jämfört med dagens erotiska produktioner.
Som en av de mest klassiska svenska erotiska filmerna, har Fäbodjäntan en unik plats i svensk filmhistoria. Filmen kombinerar en enkel men effektiv handling, sex och humor på ett sätt som har visat sig tidlöst. För de som är intresserade av svensk filmhistoria eller den erotiska filmens utveckling är Fäbodjäntan en fascinerande inblick i en tid då svenska filmer tänjde på gränserna för vad som ansågs acceptabelt.